Diabetesvård utifrån patientens behov

— Tidigare fanns möjlighet att remittera patienter med svårinställd typ 2-diabetes till diabetesdagvård på flera sjukhus i Stockholms län. Sedan drygt ett år finns den behandlingen hos oss och vid Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge, berättar Sergiu Catrina, överläkare vid Centrum för diabetes.

Själva vården sker på liknande sätt som tidigare, men hos Centrum för diabetes har man nu möjligheter att fokusera på den långsiktiga vården för just diabetespatienter.

Samarbete med vårdcentraler

De flesta som har typ 2-diabetes får tillräcklig hjälp på sin vårdcentral. Läkare och sjuksköterskor kan vid behov kontakta Centrum för diabetes för att diskutera problem eller utbyta erfarenheter.

Bedömer läkaren på vårdcentralen att patienten behöver mer hjälp kan denne remitteras till Centrum för diabetes eller till endokrinmottagningen på Karolinska Universitetssjukhuset i Huddinge.

Den som har svårbehandlad typ 2-diabetes och behöver fördjupa sina kunskaper kan delta i Centrum för diabetes diabetesskola. Där varvas läkar- och sjuksköterskebesök med föreläsningar och praktiska övningar.

Centrum för diabetes har även en podiatrimottagning som är specialiserad på att behandla fotsår och andra komplikationer på fötterna i samband med diabetes. Läkare kan remittera patienter som har behov av det till diabetesskolan och podiatrimottagningen.

Individuellt anpassad behandling

Centrum för diabetes erbjuder specialistvård för patienter med typ 1-diabetes. Alla patienter träffar läkare för kontroll av fötter, blodtryck och levnadsvanor. För det mesta sker kontrollen en gång om året, men kan ske oftare om patienten behöver det.

I tillägg till läkarbesöken får alla patienter stödbehandling av diabetessjuksköterska. Den omfattar bland annat kontroller av stickställen, om man behöver justera insulinet och patientens allmänna tillstånd. Även sjuksköterskan kan stötta när det gäller levnadsvanor.

— Det beror mycket på vad den enskilde patienten har för frågor och behov. Behöver man träffas en gång i månaden så gör man det, men för de flesta räcker det med en eller två gånger om året, säger Sergiu Catrina.

Alla patienter får också hjälp av dietist, kurator och fysioterapeut. Fysioterapeuten gör anpassade träningsprogram utifrån varje patients möjligheter.

— Alla kan inte springa i skogen, men alla behöver röra på sig efter egen förmåga. Det ingår i behandlingen och hjälper till att förebygga komplikationer, säger Sergiu Catrina.

Eftersom diabetes är en kronisk sjukdom kan man behöva verktyg för att lära sig leva med den. Därför är det värdefullt för patienten att ha tillgång till kurator som kan ge psykosocialt stöd.

Dietisten hjälper till att anpassa kosten efter patientens behov. Men också utifrån den enskilde patientens kolhydrat-/insulinkvot.

— Den är mycket individuell, så en specifik kostanpassning behövs för varje patient, förklarar Sergiu Catrina.

Digitala hjälpmedel

Något som Centrum för diabetes arbetar mycket med, är att utveckla olika e-hälsolösningar. Det sker både via 1177 Vårdguidens e-tjänster, men också genom videomöten. Patienten kan själv ta prover och skicka in, och sedan prata med läkaren i ett videomöte. Det passar extra bra för dem som kanske har svårt att ta sig till mottagningen.

— Videomöte fungerar väldigt bra, eftersom jag kan se blodsockerkurvan på halva skärmen och patienten på den andra halvan, berättar Sergiu Catrina. Många patientkontakter kan ske via video, särskilt om vi i framtiden kan få tillgång till videotolk. Men självklart behöver jag också träffa patienten ibland, till exempel för fotundersökning.

Forskning och utveckling tillsammans med patienten

Centrum för diabetes bedriver forskning i samarbete med Karolinska Institutet. I centrumets uppdrag ingår också att testa olika typer av diabeteshjälpmedel och annan medicinsk teknik riktad till patienter med diabetes.

Vad man vill utveckla mer är forskning tillsammans med patienterna och Centrum för diabetes samarbetar också med alla patientorganisationer för diabetes i Sverige.

— All vår forskning ska på något sätt gynna patienterna och därför är det viktigt att vi lyssnar på vad de vill ha av vården. Vi kan inte göra allt på en gång, men skulle vi få mer resurser kan vi göra ännu mer för att utveckla diabetesvården, säger Sergiu Catrina.