Blodfetter

För dig som lever med diabetes är det viktigt att ha koll på dina blodfetter. Men vad är egentligen blodfetter och varför kan de innebära en risk för hälsan?

Neda Rajamand Ekberg, överläkare vid Centrum för diabetes, reder ut begreppen.

Vad är egentligen blodfetter?

De vanligaste blodfetterna är triglycerider och kolesterol. Triglycerider får vi i oss via maten och de används av kroppen som en energikälla. Men höga nivåer av triglycerider i blodet kan bidra till åderförfettning och det ökar risken för blodproppar.

Kolesterol finns också i maten, men bildas även i kroppen. Kroppen behöver kolesterol för att kunna bilda celler samt olika typer av hormoner. Det finns både skadligt och nyttigt kolesterol.

Det skadliga kolesterolet kallas för LDL och är det blodfett som framför allt orsakar åderförfettning. Det nyttiga kolesterolet kallas för HDL och ger en skyddande effekt genom att det transporterar bort LDL från kärlväggarna.

Vilka problem kan jag få om jag har en hög andel blodfetter?

Höga halter av det skadliga kolesterolet LDL i blodet kan bidra till åderförfettning. Det innebär att blodfetterna har lagrats i blodkärlens väggar så att blodkärlen blir stela och trånga. Det i sin tur innebär att det på längre sikt finns risk för att blodkärlen täpps igen, vilket leder till hjärtinfarkt eller stroke.

Är de problemen vanliga bland personer som har diabetes?

Ja, personer som lever med diabetes har en högre risk att drabbas för hjärt-kärlsjukdomar i jämförelse med personer som inte har diabetes. Därför är det extra viktigt för dig som har diabetes att du kontrollerar dina blodfetter regelbundet.

Hur kontrollerar jag mina blodfetter och vilka värden är en bra nivå?

För att mäta dina blodfetter behöver du lämna ett blodprov. Du som lever med diabetes behöver kontrollera dina blodfetter en gång om året.

Målet för dig som har diabetes men inga andra riskfaktorer för hjärt-kärlsjukdom, är att ditt LDL-kolesterol ska ligga under 2,5 millimol per liter (vilket förkortas mmol/l). Har du tidigare haft en hjärtinfarkt, eller om du har andra sjukdomar som innebär en riskfaktor, är målet att det ska ligga under 1,8 mmol/l.

Vad kan jag göra själv för att minska mina blodfetter?

Tänk på vad du äter. Mat som är bra för att sänka höga halter av blodfetter är i stort sett samma som rekommenderas till alla som har diabetes, övervikt och/eller högt blodtryck.

Se till att dina måltider innehåller mycket grönsaker, men dra ner på rött kött och ät hellre mer fisk. Byt ut smör och annat animaliskt baserat fett mot olivolja och rapsolja.

Regelbunden motion höjer det goda kolesterolet HDL som hjälper till att motverka det dåliga LDL-kolesterolet. Se därför till att vara fysiskt aktiv på daglig basis. Välj en form av motion som du tycker är rolig, då är chansen större att den blir av.

Vilken typ av behandling finns det?

Den vanligaste typen av läkemedel för behandling av höga blodfetter är statiner, vilka brukar fungera bra för de flesta. Vetenskapliga studier har visat att statiner kan minska risken för till exempel hjärtinfarkt och stroke, i högre grad än läkemedel som innehåller resiner och fibrater. Det finns även belägg för att statiner i någon mån kan minska åderförkalkning samt den totala dödligheten.

Får du inte tillräcklig effekt av statiner kan du behöva byta läkemedel, eller kombinera statiner med någon annan medicin. Detsamma gäller om du får biverkningar av din statin-medicin. Prata alltid med din läkare om du tror att du kan behöva prova ett annat läkemedel.

Ibland är inte statiner en lämplig behandling. Det kan vara om du inte tål statiner eller om du har vissa typer av blodfettsrubbningar. Har du höga halter av triglycerider kan du till exempel få läkemedel med fibrater i stället. För ärftliga blodfettsrubbningar brukar man använda läkemedel med resiner.

En nyare typ av blodfettssänkande läkemedel är enzymhämmare, som även kallas PCSK9-hämmare. De kan ge en tydlig sänkning av LDL-kolesterol. Den behandlingen ges i form av sprutor och är lämplig om du har en ärftlig form av blodfettsrubbning eller svår hjärtsjukdom och inte blir tillräckligt hjälpt av enbart statiner.